- om nyhetsvärderingens faktorer och resultat
När jag var yngre och Göteborgsposten landade på köksbordet hemma hos min familj, var det ofta ganska förutsägbart vem som plockade till sig vilken del. Min storebror tog Del 2, där sporten fanns. Jag och mina systrar tittade mest i Del 3: nöjesdelen. Del 1, där huvudnyheterna presenterades, lästes främst av mamma och pappa.
Redan här kan man ju se att var och en i familjen fick en relativt begränsad del av nyhetsflödet. Lägg då dessutom till den process som kallas nyhetsvärdering och nyhetsurval. En mängd faktorer som ledde fram till att de nyheter som hamnade på vårt köksbord varje morgon var just de, och inga andra.
Nyhetsvärdering brukar delas upp i två styrfält; dels vad publiken tros vara intresserad av och dels vad som bedöms att publiken bör ta del av. Vilket som är det primära varierar – dels varierar det mellan olika tidsperioder, men också mellan olika tidningar, TV-kanaler och radiostationer.
Bland de nyheter som gått igenom värderingsprocessen sker också ett nyhetsurval, där ekonomi och ”vad som passar in” ofta styr. ”Vad som passar in” grundas då inte i huvudsak på ideologisk eller etisk grund, det hör till nyhetsvärderingen, utan bestäms snarare av formmässiga och organisatoriska omständigheter.
För att ge rättvisa åt mina syskon, och mig själv, vill jag påpeka att vi alla fyra tar del av nyhetspubliceringen i en större omfattning idag än när vi var barn. Jag tror dock inte att någon av de andra tre skulle protestera om jag säger att vi främst tar del av det som presenteras för oss på ett lättillgängligt sätt. Vi gör som jag tror att folk gör mest: läser i första hand de stora rubrikerna i tidningarna, tittar på TV-kanalernas vanliga nyhetssändningar, kollar främst in de artiklar som länkats från nätupplagornas startsidor, och lyssnar på radio sådär i allmänhet. Då är det ju inte desto mindre intressant att fundera kring orsakerna till att vi får del av just det vi får del av, och inte minst – varför vi inte får del av det andra?
Den här veckan har temat på journalistikkursen varit just nyhetsvärdering. Jag har valt ut två nyheter som publicerats under veckan och funderat kring varför just dessa fått den plats de fått – och inte mer eller mindre.
Onsdag kl.11.11 DN publicerar i sin nätupplaga en artikel om att Tsvangirai svurits in som premiärminister i Zimbabwe. Nyheten ligger länkad från startsidan under dagen, även om den efterhand kommer allt längre och längre ner i takt med att nyare artiklar publiceras.
Artikeln är utförlig och i marginalen länkas dessutom till flera tidigare artiklar om utvecklingen i Zimbabwe. DN väljer att ge relativt mycket utrymme åt händelsen – med allt rätt, tycker jag.
Denna förändring på den politiska arenan kan bli ett enormt avgörande steg för Zimbabwes utveckling. President Mugabe har styrt landet sedan 1980. Från att ha varit ledare för den befrielserörelse som störtade apartheidregimen har han fört Zimbabwe till en total kris; stora delar av befolkningen har flytt landet, ekonomin har i det närmaste kollapsat, våld och hot har blivit vardag. Efter intensiva förhandlingar sedan det omtvistade valet och omvalet i fjol, ska Mugabe alltså nu dela på makten med den tidigare konkurrenten Tsvangirai; ledaren för oppositionspartiet MDC.
Torsdag 16.28 SVT:s Play Rapport på nätet rapporterar i ett kortare klipp om att en barnoverall från Polarn O. Pyret återkallas. Overallerna, som har sålts sedan hösten 2007 fram tills nu, har en stor luva som kan innebära en kvävningsrisk om barnet får den över ansiktet.
Här handlar det om en helt annan typ av nyhet. I det här fallet är målgruppen väldigt liten; det primära syftet med klippet är att informera de som har köpt just en sådan här overall. Målgruppen är dock svår att nå på något annat sätt än genom att informera brett i media, och meddelandet är av allvarlig karaktär; overallerna kan innebära livsfara för barnen. Från redaktionens sida är det är heller inte en nyhet som tar mycket resurser eller tid i anspråk.
Avslutningsvis vill jag uppmuntra mig och själv och er till att fundera vidare kring nyhetsvärdering. Det är komplext, men det är viktigt. Och jag är övertygad om att det går att påverka.
När jag var yngre och Göteborgsposten landade på köksbordet hemma hos min familj, var det ofta ganska förutsägbart vem som plockade till sig vilken del. Min storebror tog Del 2, där sporten fanns. Jag och mina systrar tittade mest i Del 3: nöjesdelen. Del 1, där huvudnyheterna presenterades, lästes främst av mamma och pappa.
Redan här kan man ju se att var och en i familjen fick en relativt begränsad del av nyhetsflödet. Lägg då dessutom till den process som kallas nyhetsvärdering och nyhetsurval. En mängd faktorer som ledde fram till att de nyheter som hamnade på vårt köksbord varje morgon var just de, och inga andra.
Nyhetsvärdering brukar delas upp i två styrfält; dels vad publiken tros vara intresserad av och dels vad som bedöms att publiken bör ta del av. Vilket som är det primära varierar – dels varierar det mellan olika tidsperioder, men också mellan olika tidningar, TV-kanaler och radiostationer.
Bland de nyheter som gått igenom värderingsprocessen sker också ett nyhetsurval, där ekonomi och ”vad som passar in” ofta styr. ”Vad som passar in” grundas då inte i huvudsak på ideologisk eller etisk grund, det hör till nyhetsvärderingen, utan bestäms snarare av formmässiga och organisatoriska omständigheter.
För att ge rättvisa åt mina syskon, och mig själv, vill jag påpeka att vi alla fyra tar del av nyhetspubliceringen i en större omfattning idag än när vi var barn. Jag tror dock inte att någon av de andra tre skulle protestera om jag säger att vi främst tar del av det som presenteras för oss på ett lättillgängligt sätt. Vi gör som jag tror att folk gör mest: läser i första hand de stora rubrikerna i tidningarna, tittar på TV-kanalernas vanliga nyhetssändningar, kollar främst in de artiklar som länkats från nätupplagornas startsidor, och lyssnar på radio sådär i allmänhet. Då är det ju inte desto mindre intressant att fundera kring orsakerna till att vi får del av just det vi får del av, och inte minst – varför vi inte får del av det andra?
Den här veckan har temat på journalistikkursen varit just nyhetsvärdering. Jag har valt ut två nyheter som publicerats under veckan och funderat kring varför just dessa fått den plats de fått – och inte mer eller mindre.
Onsdag kl.11.11 DN publicerar i sin nätupplaga en artikel om att Tsvangirai svurits in som premiärminister i Zimbabwe. Nyheten ligger länkad från startsidan under dagen, även om den efterhand kommer allt längre och längre ner i takt med att nyare artiklar publiceras.
Artikeln är utförlig och i marginalen länkas dessutom till flera tidigare artiklar om utvecklingen i Zimbabwe. DN väljer att ge relativt mycket utrymme åt händelsen – med allt rätt, tycker jag.
Denna förändring på den politiska arenan kan bli ett enormt avgörande steg för Zimbabwes utveckling. President Mugabe har styrt landet sedan 1980. Från att ha varit ledare för den befrielserörelse som störtade apartheidregimen har han fört Zimbabwe till en total kris; stora delar av befolkningen har flytt landet, ekonomin har i det närmaste kollapsat, våld och hot har blivit vardag. Efter intensiva förhandlingar sedan det omtvistade valet och omvalet i fjol, ska Mugabe alltså nu dela på makten med den tidigare konkurrenten Tsvangirai; ledaren för oppositionspartiet MDC.
Vad finns då att säga om nyhetsvärdet i det här fallet? DN har rapporterat från Zimbabwe tidigare, och att fortsätta följa utvecklingen i nätupplagan känns därför naturligt. Det bör också finnas ett intresse hos många av läsarna; krisen i Zimbabwe sträcker sig decennier tillbaka, och landet har länge styrts av en totalitär regim. En samlingsregering med oppositionen innebär förändring. Det skapar nya möjligheter, men det skapar också oro kring hur detta samarbete ska fungera. Även för de läsare som inte är närmare insatta i just Zimbabwes situation borde händelsen onekligen vara både uppseendeväckande och av intresse.
Något som väger tungt i nyhetsvärderingen är närhetsfaktorn; hur nära, både kulturellt och geografiskt, är det inträffade för läsarna? Ett tydligt exempel på detta är när svenskar varit med i olyckor utomlands; en olycka som annars kanske inte hade nämnts alls, eller möjligen tagits upp i en notis, får då ett stort nyhetsvärde.
Gällande den politiska utvecklingen i Zimbabwe har den för det första en stor direkt för alla de människor som bor i landet och som har flytt landet. Det väger naturligtvis tungt. Ser man det ur ett internationellt perspektiv är det också en viktig utveckling att följa; styret i Zimbabwe är avgörande för både handels- och biståndsfrågor.
Varför får då inte händelserna i Zimbabwe större uppmärksamhet? Jag tror att det är just närhetsprincipen som väger tungt: Zimbabwe ligger långt bort, både geografiskt och kulturellt. Jämför man då med USA, där valet fick enormt mycket mer uppmärksamhet, upplever nog många svenskar att USA ”känns” närmare. Framför allt så påverkar USA:s politik den internationella arenan, och därigenom Sverige, i en utsträckning som Zimbabwes – eller något annat lands politik – inte kommer i närheten av. En annan betydande faktor är hur lätt eller svårt det är att få information och hitta trovärdiga källor.
Något som väger tungt i nyhetsvärderingen är närhetsfaktorn; hur nära, både kulturellt och geografiskt, är det inträffade för läsarna? Ett tydligt exempel på detta är när svenskar varit med i olyckor utomlands; en olycka som annars kanske inte hade nämnts alls, eller möjligen tagits upp i en notis, får då ett stort nyhetsvärde.
Gällande den politiska utvecklingen i Zimbabwe har den för det första en stor direkt för alla de människor som bor i landet och som har flytt landet. Det väger naturligtvis tungt. Ser man det ur ett internationellt perspektiv är det också en viktig utveckling att följa; styret i Zimbabwe är avgörande för både handels- och biståndsfrågor.
Varför får då inte händelserna i Zimbabwe större uppmärksamhet? Jag tror att det är just närhetsprincipen som väger tungt: Zimbabwe ligger långt bort, både geografiskt och kulturellt. Jämför man då med USA, där valet fick enormt mycket mer uppmärksamhet, upplever nog många svenskar att USA ”känns” närmare. Framför allt så påverkar USA:s politik den internationella arenan, och därigenom Sverige, i en utsträckning som Zimbabwes – eller något annat lands politik – inte kommer i närheten av. En annan betydande faktor är hur lätt eller svårt det är att få information och hitta trovärdiga källor.
Torsdag 16.28 SVT:s Play Rapport på nätet rapporterar i ett kortare klipp om att en barnoverall från Polarn O. Pyret återkallas. Overallerna, som har sålts sedan hösten 2007 fram tills nu, har en stor luva som kan innebära en kvävningsrisk om barnet får den över ansiktet.
Här handlar det om en helt annan typ av nyhet. I det här fallet är målgruppen väldigt liten; det primära syftet med klippet är att informera de som har köpt just en sådan här overall. Målgruppen är dock svår att nå på något annat sätt än genom att informera brett i media, och meddelandet är av allvarlig karaktär; overallerna kan innebära livsfara för barnen. Från redaktionens sida är det är heller inte en nyhet som tar mycket resurser eller tid i anspråk.
Avslutningsvis vill jag uppmuntra mig och själv och er till att fundera vidare kring nyhetsvärdering. Det är komplext, men det är viktigt. Och jag är övertygad om att det går att påverka.
Hej Annelie
SvaraRaderaJag skulle egentligen ha tittat på Donya Mohammadian men hon verkar ha fullt upp i NYC så jag hoppade runt i jakt på en annan tredje person att drabba. Trevligt med en lång och halvpersonlig inledning tycker jag. Jag gillar din utläggning om Zimbabwe, ditt resonemang känns realistiskt. Möjligen säger du emot dig själv lite när du först menar att DN följer utvecklingen där noga och har gjort så länge, men på slutet hävdar att det kunde vara än mer. Jag tycker nog att Zimbabwe får en proportionerlig exponering, och snarare mycket jämfört med andra mindre välkända utvecklingsländer i Afrika. Men visst har du en ”Torbjörn Tännsjö poäng” när du jämför med USA.
Polarn och Pyret nyheten tycker jag det finns några dimensioner till på. Den är inte intressant för enbart de som köpt denna overall. Den är intressant för alla som handlar någon av deras produkter och dessutom för alla som handlar barnkläder och ja faktisk nästan alla svenska konsumenter. Det är lite sensation att ett företag bakom ”Svenska kvalitetsprodukter” har råkat göra något som kan vara ”farligt”. Det finns också ett ekonominyhetsperspektiv. ”Retail and Brands” som äger P&P har åkt rutschkana på börsen efter problem med JC delen (kidsens dissar deras kläder sedan hösten 07) det framtida hoppet stod lite till P&P som nu drabbas av detta bakslag.
Annelie,
SvaraRaderaDu har valt ut två nyheter som verkligen visar på spannet i mediernas rapportering, och vilka olika funktioner som medierna ska fylla. Utvecklingen i Zimbabwe är en viktig världnyhet från ett område som nu är inne i en (förhoppningsvis) avgörande utvecklings- och förändringsfas.
Å andra sidan lyfter du fram P&P-nyheten som åskådliggör också hur en nyhet kan ha olika dimensioner: dels kan den som du beskriver ses som en konsumentinformativ artikel, dels kan den lyftas till en företagsekonomisk/marknadsekonomisk nyhet i skenet av det som Fredrik tar upp ovan. det visar tycligt hur olika händelser kan vinklas och fokuseras på så oändligt många olika vis.
//Mia
Hej,
SvaraRaderaJag tycker att du har klarat av uppgiften med bravur. Du har verkligen lyckats med att definiera begreppet nyhetsvärdering. Gillar din inledning där du knyter an till egna erfarenheter.
Typiskt att USA ska ta så mycket plats ;) Men självklart beror det ju på den här närhetsprincipen... men det har nog även att göra med att USA är en stormakt som har de resurser som krävs. Det är ett stort land som kräver stort utrymme! Tänk om USA inte skulle ta lika mycket plats, tänk så många fler nyheter vi skulle få ta del av. Det borde vara mer jämnvikt, absolut.
ser fram emot ditt nästa inlägg
mvh Jessica
Hej Annelie.
SvaraRaderaIntressant sammanfattning av den komplexa frågan som nyhetsvärdering innebär. Det vore intressant att höra mer om hur du själv reflekterar och tänker i frågan. Tycker du att de rådande principerna för nyhetsvärdering är korrekta eller är det något du skulle vilja ändra på?
//J
Ahh, jag är verkligen novis på bloggande. Lyckades lägga in mig som anonym. Suck.
SvaraRadera